Typsnitt i CV: så väljer du rätt font för din ansökan

Calibri, Arial och Garamond är tre av de säkraste typsnitten för ett CV. De passerar ATS-system, är lättlästa både på skärm och i utskrift och ger ett professionellt intryck oavsett bransch. Sans-serif passar en modern ton, serif en klassisk. Håll brödtexten i 10–12 punkter, använd svart eller mycket mörk text och exportera alltid som PDF så att formateringen bevaras.

Hur väljer du typsnitt efter bransch och roll?

När du skriver ett CV styrs valet mellan serif och sans-serif oftare av branschnorm än av personlig smak. En rekryterare på en advokatbyrå och en art director på en designbyrå har helt olika referensramar för vad som ser professionellt ut.

Konservativa branscher: juridik, bank, revision

Garamond eller Cambria signalerar tradition och precision. Serif-typsnitt uppfattas som formella, vilket matchar förväntningarna i miljöer där dokumentkvalitet väger tungt. Undvik att kombinera med färgglada accenter.

Kreativa roller: design, kommunikation, media

Här finns större spelrum. Trebuchet MS eller Verdana ger en tydlig, modern profil utan att kännas generisk. Viss variation i rubriktypsnitt accepteras, men läsbarheten i brödtexten bör alltid prioriteras.

Tech och startup

Calibri eller Helvetica fungerar bra. Rekryterare i techsektorn scannar CV:n snabbt och föredrar ren sans-serif som inte distraherar från innehållet. Layouten brukar tala mer än typsnittet i sig.

Akademi och offentlig sektor

Georgia är ett stabilt val. Det kombinerar seriffens klassiska känsla med god skärmläsbarhet, vilket passar ansökningar som ofta granskas digitalt i stora volymer. Times New Roman fungerar men uppfattas av många rekryterare som daterat.

Åtta typsnitt som fungerar i de flesta CV:n

Calibri är det typsnitt som oftast rekommenderas av rekryterare, vilket har tekniska förklaringar. Det är förinstallerat i alla versioner av Microsoft Office, läses utan problem av ATS-system och har en neutral, modern karaktär som passar de flesta branscher.

Typsnitt	Typ	Starkaste egenskap	Passar bäst för
Calibri	Sans-serif	Neutral och allround	Alla branscher, säkraste valet
Arial	Sans-serif	Extremt hög läsbarhet	Tekniska och offentliga roller
Helvetica	Sans-serif	Ren, designmedveten känsla	Kreativa och kommunikativa roller
Verdana	Sans-serif	Tydlig även i liten storlek	CV:n som läses på skärm
Aptos	Sans-serif	Microsofts nya standardfont	Moderna CV:n i Word från 2024
Garamond	Serif	Elegant och utrymmeseffektiv	Juridik, akademi, längre CV:n
Georgia	Serif	Skärmoptimerad serif	Traditionella branscher, bank
Cambria	Serif	Tydliga bokstavsformer i print	Formella ansökningar, myndigheter

Garamond tar mindre horisontellt utrymme än många sans-serifer, vilket gör det praktiskt när du behöver få in mer text utan att krympa teckenstorleken. Georgia designades specifikt för skärmläsning och undviker det daterade intryck som serif-typsnitt ibland ger.

Times New Roman förtjänar ett kort omnämnande. Trots att det är ett av världens mest kända typsnitt uppfattas det i rekryteringssammanhang som föråldrat. Det signalerar att avsändaren inte gjort ett aktivt val, ungefär som att skicka in ett CV med standardmarginalerna i en gammal Word-mall. Calibri eller Garamond fyller samma funktion med ett modernare intryck.

Vad gör ett typsnitt ATS-vänligt?

ATS-system läser ditt CV genom att extrahera text tecken för tecken, ungefär som en kopierings­funktion. Varje bokstav mappas mot en teckentabell i typsnittet. Om du använder en nedladdad font som saknar standardmappning kan systemet tolka bokstäver som tomma rutor eller helt hoppa över ord. Resultatet blir att nyckelord som rekryteraren söker på aldrig hittas, oavsett hur väl du formulerat dig.

Systemtypsnitt som Calibri, Arial och Georgia finns förinstallerade i de flesta operativsystem och har kompletta teckentabeller. De passerar parsningen utan problem. Dekorativa eller handskriftsliknande fonter saknar ofta den standardiserade kodningen och riskerar att förvränga innehållet redan vid första filtret.

PDF-export låser typsnittet i filen så att layouten ser likadan ut oavsett mottagarens dator. Det skyddar mot att tecken byts ut, men löser inte grundproblemet om själva fonten är ATS-ovänlig. Kombinationen av ett systemtypsnitt och PDF-format ger bäst skydd.

Ett vanligt misstag på den svenska arbetsmarknaden är att använda utländska mallar där å, ä och ö inte stöds fullt ut av det valda typsnittet. Kontrollera alltid att prickarna över bokstäverna renderas korrekt och inte byts ut mot standardiserade blocktecken när du exporterar filen.

Tre tumregler för ATS-säkra typsnitt i CV

1. Välj ett typsnitt som redan finns i Windows och macOS. Behöver du installera fonten manuellt är risken högre att ATS inte känner igen den.
2. Undvik allt som liknar handstil, grafiska symboler eller starkt stiliserade versaler.
3. Exportera alltid som PDF. I Word eller Google Docs kan tecken renderas annorlunda på mottagarens maskin.

CV-mallen.se:s mallar är redan ATS-optimerade, men om du bygger i Word eller Docs är standardfonter och ett låst filformat säkrast.

Teckenstorlek, radavstånd och färg: inställningar som kompletterar typsnittet

Brödtext i ett CV sätts oftast mellan 10 och 12 punkter, men exakt storlek beror på typsnittet. Garamond har lägre x-höjd än Calibri, vilket gör att 11 punkters Garamond kan se mindre ut än 10,5 punkters Calibri. Testa genom att skriva ut en sida och kontrollera att texten går att läsa bekvämt på armlängds avstånd.

Som rekryterare ser jag dagligen CV:n där kandidaten krympt texten till 9 punkter för att tvinga in allt på en sida. Det slutar nästan alltid med att vi skummar förbi dokumentet helt, eftersom det blir för ansträngande att läsa på skärm.

Rubrikerna för sektioner som ”Arbetslivserfarenhet” och ”Utbildning” brukar ligga runt 13 till 14 punkter. Ditt namn högst upp kan vara större, ofta 16 till 20 punkter. Håll dig till ett enda typsnitt i CV:t. Två typsnitt kan fungera om du kombinerar en serif för rubriker med en sans-serif för brödtext, men fler än så splittrar det visuella intrycket.

Radavståndet bör ligga på 1,0 till 1,15. Tätare än så gör texten svårläst, och 1,5 äter utrymme utan att tillföra klarhet. Textfärgen ska vara svart eller mycket mörkgrå. Diskreta accentfärger i rubrikerna kan ge struktur, men undvik ljusa nyanser som tappar kontrast vid utskrift.

Ett låst filformat säkerställer sedan att dessa inställningar bevaras hos mottagaren.

Fem typsnittsval som kan kosta dig intervjun

Comic Sans, Papyrus och andra dekorativa typsnitt signalerar bristande omdöme oavsett hur stark din erfarenhet är. Flera ATS-system misslyckas dessutom med att tolka ovanliga teckenuppsättningar, vilket kan göra hela CV:t oläsbart innan en människa ens ser det.

Att gå under 10 punkter i brödtext är ett annat vanligt problem som gör dokumentet svårläst vid en snabb granskning.

Att blanda tre eller fler olika typsnitt ger ett rörigt intryck och tar fokus från innehållet.

Nedladdade Google Fonts som Poppins eller Lato kan se bra ut på din skärm men saknas ofta i mottagarens system. Om du skickar en Word-fil i stället för PDF riskerar layouten att kollapsa helt. Rubriker hamnar på fel rad, radavstånd ändras och typsnitt byts ut automatiskt.

Många svenska företag och myndigheter skriver fortfarande ut ansökningar i svartvitt på äldre skrivare. Håll dig till 100 procent svart för brödtexten för att garantera att informationen inte försvinner på pappret.

Att använda ljusgrå eller pastellfärgad text för att ”mjuka upp” designen försämrar kontrasten avsevärt.