Sjukskrivning: regler för anmälan, sjuklön och ersättning

Sjukanmälan till arbetsgivaren ska göras redan första sjukdagen, och reglerna kring sjukskrivning och ersättning styrs av sjuklönelagen. Dag 1 till 14 betalar arbetsgivaren sjuklön på cirka 80 procent av lönen efter ett karensavdrag. Från dag 15 tar Försäkringskassan över med sjukpenning, också runt 80 procent men med ett inkomsttak på tio prisbasbelopp per år. Har du kollektivavtal tillkommer ofta ytterligare ersättning från dag 15 eller 91, beroende på avtal och sektor.

Så fungerar karensavdraget och sjukanmälan dag 1

Sjukanmälan: till vem och när

Kontakta din arbetsgivare så tidigt som möjligt den dag du inte kan arbeta. Sjuklönelagen kräver att du anmäler frånvaron, men den reglerar inte exakt hur. De flesta arbetsplatser har rutiner via telefon, mejl eller ett personalsystem. Följ arbetsgivarens anvisningar, annars riskerar du att sjuklönen dröjer.

Karensavdraget: ett belopp, inte en hel dag

Karensavdraget ersatte den gamla karensdagen 2019. I stället för att förlora en hel dags lön dras ett fast belopp som motsvarar 20 procent av din genomsnittliga veckoersättning vid sjukfrånvaro. Den som arbetar deltid eller har ojämna skift drabbas därmed proportionerligt, inte av en schablondag. Avdraget görs en gång per sjukperiod. Insjuknar du igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma period, och inget nytt avdrag görs.

Går du hem mitt på dagen får du lön för de timmar du arbetat. Karensavdraget är dock alltid detsamma – 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön – oavsett om du går hem klockan nio på morgonen eller tre på eftermiddagen.

När arbetsgivaren kan kräva förstadagsintyg

Normalt behövs läkarintyg först från dag åtta. Arbetsgivaren har dock rätt att, enligt sjuklönelagen, begära ett så kallat förstadagsintyg som gäller från och med första sjukdagen. Det beslutet kräver inget godkännande från facket, men arbetsgivaren ska meddela dig i förväg. Förstadagsintyg används ibland vid upprepad korttidsfrånvaro. Kostnaden för läkarbesöket står du normalt för själv.

Dag 1–14: sjuklön från arbetsgivaren: belopp och beräkning

Sjuklönelagen ger dig 80 procent av din ordinarie lön från och med den andra sjukdagen till och med dag 14. Första dagen täcks av karensavdraget, som redan beskrivits.

Vad räknas in i beräkningsunderlaget

Beräkningen utgår från den lön och de förmåner du skulle ha fått om du arbetat. Utöver grundlönen ingår ob-tillägg, skifttillägg och andra fasta lönetillägg som är schemalagda under sjukperioden. Provision och rörliga ersättningar räknas med om de är regelbundna nog att betraktas som en del av den normala inkomsten. Rena engångsutbetalningar, traktamenten och kostnadsersättningar faller utanför.

Kollektivavtal kan höja nivån

Sjuklönelagens 80 procent är ett golv. Inom flera kollektivavtalsområden kompletterar arbetsgivaren upp till 90 procent av lönen redan under de första 14 dagarna. Hur tillägget ser ut varierar mellan avtalsområden, så den som vill veta exakt nivå bör kontrollera sitt eget avtal eller fråga facket.

Läkarintyg från dag 8

Arbetsgivaren har rätt att kräva läkarintyg från och med den åttonde kalenderdagen i sjukperioden. Intyget ska styrka att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.

Dag	Vem betalar	Ersättningsnivå (lag)	Med kollektivavtal
1	Karensavdrag	0 % (avdrag görs)	Samma
2–14	Arbetsgivaren	80 % av lönen	Ofta 90 %

Dag 15 och framåt: sjukpenning från Försäkringskassan

Från dag 15 tar Försäkringskassan över betalningsansvaret. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla sjukfallet till Försäkringskassan senast dag 14, och den anställda behöver själv ansöka om sjukpenning. Ett läkarintyg ska finnas på plats redan från dag 8, men det är först nu det blir avgörande för Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan.

Tänk på att Försäkringskassan sällan beviljar sjukpenning retroaktivt för mer än sju dagar bakåt i tiden. Skicka in din ansökan direkt när arbetsgivaren gjort sjukanmälan för att inte riskera glapp i inkomsten.

Sjukpenningens nivå och inkomsttak

Sjukpenning på normalnivå motsvarar knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Taket ligger på 10 prisbasbelopp per år, vilket under 2026 innebär en maximal månadsersättning runt 40 600 kr före skatt. Tjänar du mer än så kompenseras inte den överskjutande delen av Försäkringskassan. Ett kollektivavtal kan dock ofta täcka denna mellanskillnad.

Efter dag 365 sänks ersättningen till fortsättningsnivå, cirka 75 procent av SGI. Försäkringskassan kan bevilja undantag och behålla normalnivån om det bedöms att återgång i arbete är nära.

Grader av sjukskrivning

Sjukpenning beviljas inte bara som allt eller inget. Försäkringskassan prövar arbetsförmågan i fyra steg: 25, 50, 75 eller 100 procent. En person som kan arbeta halvtid får sjukpenning på 50 procent och lön för resterande tid.

Utbetalning

Sjukpenningen betalas ut den 25:e, 26:e eller 27:e varje månad beroende på den försäkrades födelsedatum. Första utbetalningen kan dröja något längre eftersom Försäkringskassan behöver handlägga ansökan.

Rehabiliteringskedjans prövningspunkter: dag 90, 180 och 365

Försäkringskassan prövar arbetsförmågan vid tre fasta brytpunkter under en sjukskrivning. Vid varje punkt skärps bedömningen, och det som räknas som ”arbetsförmåga” breddas successivt.

Dag 90: prövning mot arbetsgivaren

Under de första 90 dagarna bedöms arbetsförmågan enbart mot de ordinarie arbetsuppgifterna. Från dag 91 vidgas prövningen till att även omfatta andra uppgifter hos samma arbetsgivare. Kan arbetsgivaren erbjuda anpassade eller helt andra arbetsuppgifter som du klarar av, förväntas du ta dem. Annars kan Försäkringskassan dra in sjukpenningen.

Dag 180: hela arbetsmarknaden

Från dag 181 prövas arbetsförmågan mot normalt förekommande arbeten på hela arbetsmarknaden. Det innebär att du inte längre jämförs med ditt eget jobb eller din egen arbetsgivare, utan mot arbeten som finns tillgängliga generellt. Undantag görs om det finns övervägande skäl att anta att du kan återgå till ditt vanliga arbete inom rimlig tid, exempelvis vid en planerad operation med känt tillfrisknande. Vid allvarliga sjukdomar kan Försäkringskassan också göra undantag och skjuta upp den bredare prövningen.

Detta är den vanligaste tidpunkten för att sjukpenningen dras in. Försäkringskassan tar ingen hänsyn till om du faktiskt kan få ett annat jobb, utan bedömer enbart om du rent medicinskt klarar av ett normalt förekommande arbete.

Dag 365: fortsättningsnivå och striktare bedömning

Efter 365 dagar sänks ersättningen till fortsättningsnivå. Bedömningen mot hela arbetsmarknaden kvarstår och undantaget för övervägande skäl tas bort. Kvar finns bara undantaget vid allvarlig sjukdom. I praktiken innebär det att de flesta som fortfarande är sjukskrivna efter ett år antingen behöver visa mycket tydlig medicinsk grund för fortsatt sjukpenning eller ställa om mot andra arbeten.

Vid avslag

Bedömer Försäkringskassan att arbetsförmåga finns vid någon av brytpunkterna dras sjukpenningen in. Beslutet går att överklaga genom omprövning hos Försäkringskassan och därefter till förvaltningsrätten. Tidsfristen för att begära omprövning är sex veckor från beslutet.

Brytpunkt	Arbetsförmåga prövas mot	Ersättningsnivå
Dag 1–90	Ordinarie arbetsuppgifter	Normalnivå
Dag 91–180	Andra uppgifter hos arbetsgivaren	Normalnivå
Dag 181–365	Hela arbetsmarknaden (undantag vid övervägande skäl)	Normalnivå
Dag 366–	Hela arbetsmarknaden (undantag bara vid allvarlig sjukdom)	Fortsättningsnivå

Så påverkar kollektivavtal och sektor din totala ersättning

Utan kollektivavtal stannar ersättningen vid Försäkringskassans sjukpenning, alltså knappt 80 procent av lönen upp till inkomsttaket på tio prisbasbelopp. Med kollektivavtal ser bilden annorlunda ut, och skillnaderna mellan sektorer är påtagliga redan från dag 15.

Kommunal och regional sektor (AB-avtalet)

Dag 15 till 90 betalar arbetsgivaren ett sjuklönetillägg på 10 procent utöver sjukpenningen. Från dag 91 tar AGS-KL via AFA Försäkring över med en dagsersättning som kompletterar sjukpenningen. Pensionsavsättningen fortsätter genom en avgiftsbefrielseförsäkring, vilket skyddar tjänstepensionen under hela sjukskrivningen.

Privat sektor (ITP-avtalet)

Dag 15 till 90 ger de flesta privata kollektivavtal ett tillägg som fyller ut ersättningen till omkring 90 procent av lönen. Från dag 91 aktiveras ITP sjukpension, som framför allt kompenserar inkomst över Försäkringskassans tak. AGS-ersättning via AFA Försäkring kan också utgå parallellt. Premiebefrielseförsäkringen säkerställer att ITP-inbetalningarna rullar vidare.

Statlig sektor

Statligt anställda får ett sjukpenningtillägg som i praktiken ger runt 90 procent av lönen redan från dag 15. Även här finns premiebefrielseförsäkring som skyddar den statliga tjänstepensionen.

Den som saknar kollektivavtal

Ersättningen begränsas till Försäkringskassans sjukpenning. Ingen utfyllnad, ingen extra pensionsavsättning. Tjänar du över inkomsttaket tappar du en märkbar del av lönen redan efter dag 14. Verktyget Ersättningskollen ger en individuell beräkning av hur stor skillnaden faktiskt blir i just din situation.

Deltidssjukskrivning, eget företag och uppsägning

Deltidssjukskrivning: lön och sjukpenning parallellt

Försäkringskassan beviljar sjukpenning på fyra nivåer: 25, 50, 75 eller 100 procent. Vid halvtidssjukskrivning arbetar du resterande del och får lön för de timmarna, medan sjukpenningen täcker den nedsatta delen. Arbetsgivaren justerar schemat och lönen proportionellt.

Driver du i stället enskild firma har du ingen sjuklöneperiod. Du anmäler dig direkt till Försäkringskassan dag ett och din karens styrs av hur många karensdagar du själv valt när du registrerade företaget – från en upp till 90 dagar.

Egenföretagare med aktiebolag

Äger du ett aktiebolag räknas du som anställd i bolaget. Det innebär att du ska sjukanmäla dig till Försäkringskassan från dag 15 precis som andra anställda, men du ansvarar också som arbetsgivare för sjuklönen dag 1 till 14.

Arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet

Arbetsgivaren ska utreda anpassningsmöjligheter redan under sjuklöneperioden. Skyldigheten omfattar ändrade arbetsuppgifter, anpassad arbetstid eller tekniska hjälpmedel. Försäkringskassan kan begära en plan för återgång i arbete om sjukfallet väntas överstiga 60 dagar.

Uppsägning under sjukskrivning

Sjukskrivning i sig ger inget undantag från LAS, men sjukdom utgör inte saklig grund för uppsägning så länge arbetsgivaren inte uttömt sin anpassnings- och rehabiliteringsskyldighet. Du kan läsa mer om dina rättigheter i vår guide om arbetsrätt i Sverige. En uppsägning som sker enbart på grund av sjukfrånvaro utan dokumenterad rehabiliteringsprocess brukar underkännas vid tvist.